Efter mycket eftertanke och stor brist på fantasi till nytt bloggnamn har jag bestämt mig för att stanna på
amajnas till hösten. Jag har inte skrivit mycket om vad som komma skall och om jag ska vara ärlig så är det mest för att jag inte orkat utveckla inläggen åt något håll alls under sommaren. Det beror även lite på att jag inte velat. Jag har inte velat tänka på att lämna allt och alla, på att bo på ett nytt ställe, på att inte känna någon och på hur mycket jag kommer sakna det gamla, vanliga. Nu, när hösten närmar sig med stormsteg har jag fått tänka om och jag har insett hur kul det faktiskt kommer bli. En dröm. En stad. En upplevelse.
Paris. Och trots att jag ska flytta 154 mil söder ut finns samma jag alltid kvar här.
