hipp hipp hurra det är elsas födelseda'


Idag fyller min Elsa 18 år och jag hade tänkt skriva en lång text om hur vi som små brukade bygga hela världar av studdsbollar och bråka om grannpojken, om hur hon alltid varit det närnaste jag haft till syster och om att det är ofattbart att vi fortfarande har varandra efter allt vi varit med om. Men det kanske är det som är hela grejen med familj, hur mycket man än bråkar och sviker så hittar man alltid tillbaka till varandra. För ärligt talat, hur skulle vi annars klarat oss? Grattis min finaste och älsta vän. Om 1 år och 4 dagar då lovar jag att jag ska fira dig på riktigt jag med.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0