amajnas.blogg.se

Den trettionde september gick vi hand i hand längst Paris gator för första gången. Vi gick hela vägen till mig och utanför min port kunde jag inte låta bli att kyssa honom innan jag sprang upp för alla trapporna och dog.

Kanske kan tyckas en aning klyschigt att jag flyttade till Paris och nästan på en gång gick och blev kär. Men hur kunde jag låta bli att falla för hans osäkra leende, lockiga hår, mjuka händer och underbart gröna ögon.

Det tog ett bra tag men till slut förstod jag att jag verkligen gillade honom och sen den dagen har jag bara gjort det mer och mer och trots bråk och tårar så pirrar det fortfarande i hela mig varje gång min blick möter hans.

När han säger sådant fint som rubriken smälter jag och det absolut bästa jag vet är att gömma ansiktet i hans nacke eller bara titta på honom, helst i profil. Han är min favoritperson och när han inte är nära känns inget helt bra.

Jag älskar dig.